FAQ2020-04-21T07:33:13+00:00

FAQ

För tandläkare

Hur kommer jag igång?2020-04-21T07:44:28+00:00

Det krävs inga installationer eller dylikt för att komma igång då ni har allt det ni behöver på kliniken. Klicka här för att se hur man kommer igång.

Boneprox som Radiologisk ledningsfunktion?2020-04-21T08:07:17+00:00

Boneprox är fungerar idag som Radiologisk ledningsfunktion enligt SSM (Strålsäkerhetsmyndigheten). Med CBCT – RALF jobbar vi för att processen ska bli så smidig som möjlig, där du som CBCT-ägare kan fortsätta att fokusera på den kliniska vardagen och samtidigt säkerställa att du uppfyller alla krav enligt SSM. Våra radiologer är alltid tillgängliga och besvarar klinikens förfrågningar samma dag!

Hur fungerar en bentäthetsanalys?2020-04-21T07:50:50+00:00

Det enda kliniken behöver göra är att ladda upp en liggande apikal (eller bitewing med tydlig bild på underkäken) i portalen och besvara 3 st riskfrågor sen sköter Boneprox hela analysen. Tandläkaren ställer ingen diagnos eller ens ett behandlingsförslag utan gör bara ett ställningstagande utifrån en tagen röntgenbild och några anamnestiska frågor.

Boneprox analysverktyg är en patenterad mjukvara som analyserar bentäthet på en digital tandröntgenbild. På bilden markeras ett område, där käkbenets struktur syns och mäts. Studier visar att ett högt värde, det vill säga mycket hålrum tyder på försvagat ben och ett lågt värde på tätt och starkt ben. Det framräknade gränsvärdet mellan tätt och glest ben är satt till 6,3 enheter. Boneprox-metoden anger som svar att man inte bedöms ha någon risk för benskörhet om man har ett tätt ben, det vill säga ligger under 6,3 enheter, medan om man har ett värde över 6,3 enheter (glest ben) anses man ligga i riskzonen för benskörhet.

Vad är RemissExpress?2020-04-21T08:11:15+00:00

Med hjälp av vår unika portal, ökar vi tillgängligheten till specialister inom ett flertal odontologiska områden som käkkirurgi, radiologi, oral medicin, parodontologi och kariologi. På så sätt kan du enkelt skicka konsultationsremisser till oss, så svarar våra specialister kliniken, samma dag. Alltså, ett hjälpmedel när det dyker upp fall där man önskar en ”second opinion” eller helt enkelt rådgivning då man i flera fall kan behandla patienten själv med rätt vägledning. Läs mer här

Försäkringskassans åtgärdskoder?2020-04-21T08:14:45+00:00

Försäkringskassans åtgärdskod 107 – ”Omfattande kompletterande undersökning, utförd av tandläkare” kan appliceras (Referenspris 1.055 SEK) vid användning av RemissExpress, men ej vad gäller bentäthetsanalys (Boneprox).

Vad gör jag om min patient ligger i riskzonen?2019-12-16T13:47:26+00:00

Boneprox metod analyserar risk för osteporos och ställer ingen diagnos. Vid positivt svar om benskörhet skall patienten därför hänvisas vidare till husläkare, lokal vårdcentral eller en av Boneprox samarbetspartners för vidare undersökning och behandling.

Vad gör jag om min patient ligger i gul zon?2019-12-16T13:48:36+00:00

Gult område representerar gränsvärde för risk och klassificeras som osteopeni (förstadiet till osteoporos). Ett värde i gul zon rekommenderas en ny Boneprox analys inom 1 år.

Vilka drabbas av benskörhet och hur kan tandvården hjälpa?2020-04-21T08:02:28+00:00

Varje år drabbas varannan kvinna och var fjärde man över 50 av benskörhet. I dagens samhälle är kontorsjobb allt mer vanligt vilket leder till att människor inte får den aktivitet och träning som krävs för att skelettet skall hålla sig starkt och friskt. Det finns ett antal faktorer som ökar risken för benskörhet. Dessa kan vara ett stillasittande liv, rökning, dålig kost, ärftlighet och längre behandling med kortison. Dessutom finns riskfaktorer som man inte kan påverka, såsom ärftlighet. Nybildningen av benvävnad stimuleras av östrogen och därför löper kvinnor som passerat klimakteriet en större risk att bli bensköra. Forskning visar även att unga kvinnor som övertränar och förlorar sin menstruation har högre risk för benskörhet.

Benskörhet går att förebygga, dels med bra medicinering men dels också genom livsstilpåverkan, motion och kostråd. Det stora problemet idag är att risk för benskörhet inte diagnosticeras i tid utan konstateras först när en fraktur inträffat. Utredningar görs då (dock inte regelmässigt) på Osteoporosmottagningar med bl. a Dexa- mätningar. I stora undersökningar har visats att risk för benskörhet går att upptäcka på vanlig tandröntgen. Boneprox som utvecklat metoden jobbar nu tillsammans med kliniker inom tandvården och vårdsamordnare inom kommuner och landsting för att förebygga frakturer och förbättra allmänhälsan för patienterna. Patienttrycket på att få en sådan här undersökning är stort. Kvinnor i riskåldrar är väl belästa inom det här området och vill gärna ha en enkel riskbedömning gjord för att sedan kunna ta ställning till och kräva besök hos sjukvården för ytterligare diagnostik/behandling. Inom odontologin har man genom åren forskat mycket på ben och benkvalitet i käkarna. Generellt har tandläkare hög kompetens och god vana vid att bedöma benstrukturen på röntgenbilder, både intraorala och på panoramabilder.

För privatpersoner

Vad gör jag efter jag har fått veta om jag ligger i riskzonen?2019-12-16T13:46:33+00:00

Om du har fått påvisad låg bentäthet och ligger i riskzonen för benskörhet efter att ha utfört en analys hos din klinik så kan du som patient ta med ditt svar till din husläkare eller från vissa kliniker få en direkt remiss till en vårdcentral eller osteoporosmottagning för diagnos samt behandling.

Hur går behandlingen till?2019-12-16T13:46:33+00:00

Om man gör ett benskörhetstest i ett tidigt stadie är det idag lätt att förebygga sjukdomen. Osteoporos (benskörhet) kan behandlas med och utan läkemedel beroende på stadiet av sjukdomen. Behandling utan läkemedel används ofta i en tidig fas och kan förekomma i form av D-vitamin tillskott, fysisk aktivitet och högre intag av kalciumrika produkter som t.ex. mjölk, ost och andra mejeriprodukter. När man behandlar benskörhet med läkemedel använder man i vanliga fall bisfosfonater som motverkar de nedbrytande cellerna i benvävnaden. Bisfosfonater kan man antingen få som tablettform eller genom dropp. Tabletterna tas vanligen en gång i veckan och dropp tas vanligen en gång var sjätte månad.

Är det några varningstecken eller symptom?2019-12-16T13:46:33+00:00

Det är tyvärr svårt att upptäcka benskörhet då det är en så kallad tyst folksjukdom, men det finns vissa varningstecken man borde känna till. Har man ont i ryggen kan det röra sig om benskörhet. Kotorna i ryggen kan pressas samman och skapa en obehaglig ryggvärk som kan upplevas i form av en strålande smärta.  Kotkompression kan sedan leda till kotfrakturer, vilket i sin tur kan visa sig genom längdminskning eller att personen i fråga kan bli kutrygg. Andra varningstecken på benskörhet kan även vara onormala benbrott vid lågenergi fall.

Vad är benskörhet?2019-12-18T12:27:28+00:00

Benskörhet är en tyst folksjukdom som kan vara svår att upptäcka. Sjukdomen hämmar tillväxten av benvävnad inuti benet. Detta är en del av åldringsprocessen, men genom ett flertal faktorer så blir processen ibland påskyndad. Då benvävnad bryts ner snabbare än vad den byggs upp skapas små ”hålrum” i skelettet vilket gör att det riskerar att gå av eller skadas. Eftersom att det är en ”osynlig sjukdom” så upptäcks den oftast inte förrän man har drabbats av ett benbrott, dessa benbrott uppstår oftast i så kallade lågenergi fall. Med det menas fall som kanske egentligen inte borde orsakat ett benbrott, ett riktmärke som användes är att fall från normal stående höjd bör inte orsaka benbrott. Det finns två faser i utvecklingen av benskörhet. När en person är på väg att bli benskör, kallas det för osteopeni. Utan åtgärd kan osteopeni utvecklas till osteoporos vilket är den medicinska beteckningen för benskörhet.

Min klinik erbjuder inte bentäthetsanalys?2019-12-18T12:28:24+00:00

Första steget kan vara att ta kontakt med din tandläkarklinik om de kan utföra analysen. Om så inte är fallet så kan ni kontakta Boneprox så kan vi hänvisa dig till de kliniker i närheten som erbjuder analyser, eller ta kontakt med din tandläkarklinik för att hjälpa dom med att komma igång.

Hur går det till?2019-12-18T12:25:36+00:00

Som patient så utför du en bentäthetsanalys i samband med ditt vanliga tandläkarbesök. Du behöver inte göra något annat än att fråga din tandläkarklinik om din bild kan analyseras. Bilden skickas då igenom Boneprox patenterade lösning som mäter hålrummet i käkbenet  och du får svar direkt.

Vilka drabbas av benskörhet och hur kan tandvården hjälpa?2020-04-21T08:02:28+00:00

Varje år drabbas varannan kvinna och var fjärde man över 50 av benskörhet. I dagens samhälle är kontorsjobb allt mer vanligt vilket leder till att människor inte får den aktivitet och träning som krävs för att skelettet skall hålla sig starkt och friskt. Det finns ett antal faktorer som ökar risken för benskörhet. Dessa kan vara ett stillasittande liv, rökning, dålig kost, ärftlighet och längre behandling med kortison. Dessutom finns riskfaktorer som man inte kan påverka, såsom ärftlighet. Nybildningen av benvävnad stimuleras av östrogen och därför löper kvinnor som passerat klimakteriet en större risk att bli bensköra. Forskning visar även att unga kvinnor som övertränar och förlorar sin menstruation har högre risk för benskörhet.

Benskörhet går att förebygga, dels med bra medicinering men dels också genom livsstilpåverkan, motion och kostråd. Det stora problemet idag är att risk för benskörhet inte diagnosticeras i tid utan konstateras först när en fraktur inträffat. Utredningar görs då (dock inte regelmässigt) på Osteoporosmottagningar med bl. a Dexa- mätningar. I stora undersökningar har visats att risk för benskörhet går att upptäcka på vanlig tandröntgen. Boneprox som utvecklat metoden jobbar nu tillsammans med kliniker inom tandvården och vårdsamordnare inom kommuner och landsting för att förebygga frakturer och förbättra allmänhälsan för patienterna. Patienttrycket på att få en sådan här undersökning är stort. Kvinnor i riskåldrar är väl belästa inom det här området och vill gärna ha en enkel riskbedömning gjord för att sedan kunna ta ställning till och kräva besök hos sjukvården för ytterligare diagnostik/behandling. Inom odontologin har man genom åren forskat mycket på ben och benkvalitet i käkarna. Generellt har tandläkare hög kompetens och god vana vid att bedöma benstrukturen på röntgenbilder, både intraorala och på panoramabilder.