AI minskar samhällets kostnader för benskörhet

I år kommer 70 000 frakturer uppstå till följd av benskörhet. Det kommer att kosta kommuner och landsting över 11 miljarder kronor för dessa fallolyckor. Risken för benskörhet skulle kunna avslöjas långt tidigare än när frakturen redan är ett faktum. Med hjälp av modern teknik, artificiell intelligens och kontinuerlig scanning finns stora möjligheter att minska såväl stort mänskligt lidande som betydande samhällskostnader. Det visar en ny rapport där de samhällsekonomiska effekterna av en tidig bedömning av risken för benskörhet har beräknats.

Lek med tanken att vi likt dagens återkommande bröstscreening och cellprovstagningar, skulle införa regelbundna gratis riskbedömningar av alla personer över 50 år. Kostnaderna för fallolyckor skulle minska avsevärt.

Det går att lösa en av vår tids stora folksjukdomar genom att använda befintlig patientkontakt hos tandläkaren. Stora delar av befolkningen besöker sin tandläkare regelbundet i förebyggande syfte. Det gör tandvården till den perfekta instansen att tidigt hitta riskpatienter. Det finns en korrelation mellan benskörhet i käkbenet och resten av kroppen. Utifrån en vanlig tandröntgen som tas under rutinbesöket ges oanade möjligheter att förebygga framtida benskörhetsfrakturer innan de ens uppstår. Med hjälp av AI (Artificiell intelligens) går det att upptäcka samband, forska kring andra relaterade sjukdomar, analysera trender och öka lärandet – till stor nytta för samhället.
Det är inte bara våra mor- och farföräldrar som oroar sig för att ramla på ishala trottoarer eller snubbla på en mattkant med benbrott som en direkt följd. Redan vid 25 års ålder minskar vår benmassa och risken för frakturer ökar ju äldre vi blir. Fallolyckor är den olycksform som orsakar de största samhällsekonomiska kostnaderna. Totalt beräknas 75 000 fallolyckor leda till kostnader för samhället på minst 22 miljarder kronor. Alla fallolyckor är inte relaterade till benskörhet. Men relationen är tillräckligt stark för att förebyggande åtgärder lönar sig många gånger om.

Så låt oss räkna på break-even:
En beräkning visar att kostnaden för regelbunden benskörhetsscreening av alla personer från 50 års ålder skulle uppgå till mellan 200 och 500 miljoner kronor, beroende på omfattning.
Den samhällsekonomiska kostnaden för varje fallolycka ligger idag på 200 000 kronor. Om riskbedömningen ”bara” leder till 1 000 till 2 500 färre fallolyckor skulle insatsen vara samhällsekonomiskt lönsam.

Den tysta folksjukdomen osteoporos, ”poröst ben”, är en sjukdom som sällan ger några besvär innan man drabbats av en fraktur. Men varannan kvinna och var fjärde man kommer att drabbas av diagnosen osteoporos under livet. 75 procent kommer aldrig att kunna återgå till ett normalt fungerande liv.

Det behöver inte vara så. Det är möjligt att ta tillbaka kontrollen över såväl den egna hälsan som samhällskostnader.

Rapporten har utarbetats av Rådhusgruppen, på uppdrag av Boneprox. Stöd för projektet har getts av Vinnova via Sahlgrenska Science Park. Rapporten och källhänvisningar finns i sin helhet på följande länk: Samhällsekonomisk rapport benskörhet